onsdag 17 oktober 2007

jag börjar förstå varför jag tyckte det va så otroligt underbart att vara Hemma.. usch va jag är less på allt som ligger å gnager hela tiden.. givetvis går det i perioder som allt annat, men just nu är det ingen vidare period, fast värst va det nog ändå innan jag åkte Hem.. känner mig så maktlös så det blir att jag ställer in mig på att bara ta mig igenom dagarna utan att tänka på vad jag hinner med att uppleva.. vilken underbar verklighetsflykt jag fick mig under dagarna i småland.. va jag önskar att jag kunde vara där mer å slippa allt detta här.. det tär ganska mkt å jag orkar helt enkelt inte bry mig längre.. det får bli som det blir å jag är nöjd med det, för det är i stunder som dessa som man har chans att se saker för vad de verkligen är.. jag ser det som en chans att sortera lite på saker å ting..

en sak är säker.. jag måste måste måste verkligen bli bättre på att höras av å prata med min bästa V.. det mår jag bra av att göra, men våra olika världar gör det svårt för oss att höras mer än när jag kommer hem.. å jag lever på våra möten å samtal ända till nästa gång, även om det blir mer än 3 månader senare.. du håller mig vid ytan gumman, jag älskar dig så oerhört mkt min finfina vän.. om vi bara finge bo närmare varandra! men jag är glad bara jag får ha dig som vän.. nåär det känns tungt hör jag dina varma ord å känner din kram jag fick innan jag sa hejdå sist om mig.. du å din vänskap gör mig gott även om den är 60 mil ifrån mig.. å din lilla solstråle till dotter har gett mig ännu ett ljus i tillvaron.. du å C är de finaste människorna jag vet om, maken på mer hjärtligt omtänksamma människor får man leta efter.. jag älskar dig min vän

jag saknar det som varit.. min vecka i småland.. mina minnen får det att bränna i ögonvrån av kärlek å längtan.. å jag vill bara slänga mig på bussen eller i bilen, vad som helst som kan ta mig dit igen.. men det är snart jul.. snart så är jag där igen.. snart

Inga kommentarer: